Välkommen till våran nya familjeblogg!

Nu har vi skaffat oss en nya familjeblogg, på http://torpabarnen.blogspot.com/ 
Hoppas du vill  följa med oss till vår nya vrå!
Välkommen!

Atlas...

Hör kommer bilden som Olivia saknat. Då hon velat se en bild på Pappa och Atlas.

Nu har 3 blivit 4

Jag har blivit storasyster till en liten kille.
52cm lång och 3840g tung.

Mamma har värkar! I natt blir jag nog Stora syster!

Kl. är 00,30 och mamma har fått värkar. Men det vet jag ju inget om, så jag ligger och sover hos mormor och morfar.
Jag har i allafall haft en härlig dag med min kusin Emilia, som ni kan se här!



Det finns inte så mycket att säga förutom att jag haft en underbar dag med kusin Emilia.



Emilia lät mig åka bak på hennes tuffa snowracer.



Emelia är lika stark som sina hästar.






Morfar blir säkert glad när vi äter chips på hans fina middagsbord Hi Hi.

Trevlig alla hjärtans dag!


Ja vid det här laget behöver vi ju inte ens tala om att det inte kommit någon bebis, för nu börjar väl alla förstå att ungen tänkt stanna där inne till sommaren.....
Mamma & Pappa vill i allfall önska sin prinsessa en riktigt trevlig alla hjärtans dag. Vi längtar efter dig så!
Trevlig alla hjärtans önskar vi även alla våra bloggläsare!
Kram

Fortfarande ingen bebis.....

Näe, precis, läget är oförändrat. Ingen bebis, och en fortsatt sur och grinig mamma. Stackars pappa, som måste tillbringa en helg med henne!
Kram

Komma ut?!? - näe, skulle inte tro det......

Nu börjar mamma bli helt desperat, det är typ varannan dag. Ena dagen gör hon allt man har läst om, som ska hjälpa till med att få ut bebisar, dricker hallonbladste (en dag ringde hon till pappa på jobbet o sa att han inte var välkommen hem utan att köpa med sig teet), annans, massage, springer i trappor, hoppar upp och ner, tvättar bilen, hotar bebisen mm. men inget hjälper. Dan efter är hon så arg att hon bara fräser, gråter och tjurar och stirrar i taket, för inte ungen kommer någon gång....
Och NEJ, den verkar inte tänkt att komma ut från det blir vår, solen och blommorna kommer....... då skiter vi väl i det säger mamma, som börjar bli rätt skraj med vad hon ställt till med.
-Antingen kommer du nu, du lilla trollunge, annars kan du strunta i det, men lämna min kropp i fred i så fall......
Ja min mamma är inte så trevlig längre, men skulle DU få tid över ändå, och kunna tänkas ofra dig nån timme, vara frisk som en nötkärna, så bjud hem henne på en kopp te, då kom behöver komma ut!!! ¨
Tur för mig är att jag är hos mormor och morfar...... annars hade det vart jobbigt nu.....
KRAM


Varsel om vräkning.....

Varsel om vräkning......

I Mullsjö! Men ingen bebis än......


I Lördags flydde jag till Mormor o morfar igen, verkade vara bäst så eftersom man aldrig vet när den där nya skrikahalsen tänkt dyka upp. Så nu sitter mamma o pappa o gråter o längtar efter mig......
Lite tur var det att de kom, även om mamma inte riktigt ville , då hon tyckte det var för tidigt. Men på söndagen ringde min jourbarnvakt, och tala om att de fått magsjuka. Då var mamma väldigt glad att jag var i mullsjö redan. Det första vi gjorde när vi kom fram var att hälsa på min kusin, men hon hade rätt läskiga vilddjur på golvet, o jag var inte helt övertygad om att de var ofarliga!

Rätt vassa tänder skulle jag gissa! Men riktigt söta!

Hon hade rätt spännande böker!

När jag ändå var hos Emilia tänkte jag att det är bäst att lära henne de bus jag kunde komma på.....

Och hon var inte sen med att haka på.......

Sen var det vi som var vilddjuren, med de läskiga tänderna, och härjade runt som på galningar....
Så som ni ser storm trivs jag, så mamma o pappa kan gått vara hemma o ha tråkigt o vänta på den där skrikiga saken som kommer när som helst....

Vi bara väntar och väntar.........


Nu går vi på nålar här hemma....... kommer bebisen i natt?!?
I natt kom den iallafall inte, och kom den inte i natt, så kommer den nog inte på några dagar. För i går när mamma var hos sin jobbarkompis, fastna hon med bilen. För att en annan bil tvinga in henne på en moddig uppfart, då han inte kunde vänta på sin tur, utan var tvungen att tränga sig, då hon skulle länma av jobbarkompisens dotter vid hennes träning. Hon skotta, o skotta, försökt komma låss, men det gick inte. Det var en massa människor i närheten, men ingen hade lust att hjälpa till. Inte nog med det, då kom det en dum gubbe, som tuta, o tuta, o skrek till mamma att hon stog i vägen, till hans uppfart. Han kunde inte tänka sig att hjälpa mamma, utan bara skrek o var vansinig. Tillslut, fick mamma lämna mig själv i bilen, ta med hink o spade och gå till en sandlåda, några hundra meter längre bort och hämta sand. När hon gjort det kom det fram en snäll tant i 65 års åldern, som tala om för mamma att hon hade en bakhjulsdriven bil, och att hon skulle lägga sanden där, rätta hjulen rakt, o backa. Och till slut kom hon loss! Ja, det var ett äventyr, vi hade klarat oss utan. JAg var jätte arg att jag inte fick vara med, o skotta och mamma var jätte arg hela kvällen, dels för den där bilen som inte kunde vänta, o på den elaka gubben, o på sig själv, som inte stått på sig, o skrikigt tillbaka o punkterat gubbens däck...... för det vore rätt åt han!

I lördags var Agnes och Elsa här, jag gjorde smoothies till oss, med blåbär, så vi skulle få fina fläckar våra snälla föräldrar kunde kämpa med så de inte blev arbetslösa......

Ja, och så blanda vi i lite annat också....... så vi blev galnare än någonsin ;)

Mums tyckte Elsa.......

Pappa å ja i parken!


När mamma legat i sängen o vart sjuk, så är det ju ingen människa som vill vara hemma!                                (jo mamma förstås....)
Så då har jag och pappa fått hitta på egna äventyr. En eftermiddag var vi i parken och lekte. Att jag är med pappa, kan man se på min mössa, för vi kör nämligen samma mössstil, då bara toppen av huvudet är inne  i mössan, öron och dylikt sticker utanför ;)

Haha pappa, du är ju för rolig, jag kissar ju nästan på mig........

Ja och så va det ju de här med kisserit. När man kissar ute med en pappa, ja då hållar han ju inte undan overallen som man brukar göra. Utan pappa tror det är sommar och håller inte undan mina kläder. Så även om jag inte kissa ner mig, så fixa pappa kiss på overallen, så jag tog hans tjocktröja, och sprang hem till mamma i de 10 minusgradera, och skvallra. Pappa fick nöja sig med att gå hem i sin vindjacka, som är superkall........*fniss*

Farmor hälsade på

Farmor kom och hälsade på oss. Hon fick den stora äran att fläta mitt hår. Men jag tror inte hon förstod hur stort det är. Mitt hår är ju heligt. Ingen rör det, om inte jag är med på det hela.
Medans Farmor flätar så räknar jag.
Farmor är väldigt bra på kudd krig. Men Moki sprang nog och gämde sig under den vilda leken.

Nu är jag hemma igen!


Oj, oj, oj, den resan skulle ni vart med på! Jag har haft det så bra! Jag har säkert vuxit flera cm, under dessa dagar. Som ni ser är jag vuxen nu.......
Mamma ligger som vanligt och hostar o kräks i sängen, jag som trott att hon skulle vara helt frisk nu, tur att hon inte smittas i allafall, den där skiten kan hon behålla själv. Är arg på henne att hon inte orkar leka med mig. Pappa bara jobbara och jobbar, han är också tråkig. Näe, jag tror jag tar ock åker till mormor o morfar snart igen, för där får man leka!

Jag har flyttat!


Pillutta dig......jag har flyttat till mormor & morfar i Lördag. Jag hade redan på morgonen när jag vakna, betämmt att jag tyckte mamma och pappa var dumma och att jag tänkte flytta. Så sagt som gjort,  jag visste att mormor och morfar skulle till mullsjö, så jag packa jag ner mig i en av deras resväskor, och gav dem en regäl överraskning när de kom hem!

Först trodde de att det var ett monster i väskan, men det var ju bara söta, lilla, stora jag!
Men i morgon tisdag är äventyret slut, då ska mamma hämta mig på halva vägen till Jönköping.
Men jag njuter riktigt av att mamma och pappa sitter o snyfftar i soffan, o längtar efter mig! Det var första gången i mitt 3½ åriga liv, de fick vara hemma utan mig....... inte konstigt att de gråter..... men jag säger bara: HAHA!

Mamma sur tant ger igen!

Ja, den som tror att mamma har lagt ner stridsyxan, för att hon ska betala tillbaka dryga 20,000:- till jobbet har fel. Min mamma är inget snällt litet lamm, särskilt inte när hon har fullt med grav. hormoner som rör runt. Detta brev har hon skickat till sin chef, som hämd på idioten som gjort alla fel. För han lär ju inte gått in till henne, och tala om vad han ställt till med!


Hej

Jag vill bara informera om vad som hänt mig, under min sjukskrivning, vilket jag tycker är mycket tråkigt. Antar att du redan blivit informerad, men jag vill vara säker på att du vet, då jag inte tycker det är acceptabelt att bli behandlad så här.

Under min sjukskrivning har det vart så mycket strul med mina lönespecar. Min verklighet är att jag ”bara ” vart sjukskriven från 22 sep och tills vidare, inget annat. Jag bifogar lönespecarna till dig, så du kan se. Att bara under september är det 14 st ”in & ut saldon” och 10 st av dem är felaktiga. Under okt. var det 13, där 10 st var direkt felaktiga.

Att sedan betala ut en hel månadslön under november när jag vart sjukskriven i 2 månader, är väl ändå att ta i. Detta har bl. resulterat i en skuld till er över 20,000 inkl. skatt, från mig, till er. Nu har jag satt undan novemberlönen för jag visste ju att jag inte skulle ha den, och kontaktade även då XXXXXX angående detta.

Att sen säger XXXXXX att jag inte skickat sjukskrivningspapper mm., som sen M ringer och säger att de fått dem, får mig också att undra.

Är han verkligen rätt man på rätt plats?!?

Jag tycker att det minsta XXXXXX kunde göra, är att be om ursäkt över vad han ställt till med, men istället vill/ vågar han inte prata med mig, utan låter M ringa, som inte har med saken att göra. Är inte detta på sandlådenivå, eller???

Det enda jag undrar om det är okunskap/ ovilja att sköta sitt jobb, nonchalans, eller av ren jävelskap XXXXXX har utsatt mig för det här.

Tycker det vart jätte jobbigt, och detta har förstört stor del av vår jul i familjen, då jag inte kunnat koppla av, för om jag haft en skuld till er på dryga 20,000:- eller inte. Det har ju inte direkt gått och förstå lönespecarna heller, då det vart så mycket fram och tillbaka. Och så har det fattas lönespecar, som jag inte fått.

Det är inte så att jag vill svartmåla XXXXXX, men vi är ju faktiskt anställda hos er båda två, och jag undrar vad det handlar om?

Jag är väldigt less på den här historien, och tänker dra ett streck över detta från och med nu, och bara njuta av min familj, och mitt kommande barn. Och hoppas jag aldrig behöver ha med den här sorglösa människan att göra igen!

 

Mvh Caroline